För svenskt vidkommande tror jag på Stina Nilsson - det gör ju dom flesta. Men det kan hända mycket i en sprint, så det är inget guld man bara kan kvittera ut. Dock tror jag att Stina grejar det - om hon undviker olyckor och har bra skidor.
Efter att ha sett Charlotte Kalla både på SM och i Otepää är jag säker på att hon lämnar Lahtis med medaljer. Det finns chans i samtliga distanslopp och i stafetten. Ett inte för vågat tips är tre silver och ett brons till Charlotte - då tar hon över för ”silver-Stina”.
Varför inget guld?
Jo, för att Marit Bjørgen kommer att vinna det hon ställer upp i. Dom tuffa banorna i Lahtis passar henne med branta, hårda backar. Hennes största chans är 10 km klassisk, sedan kommer hon att mala sönder fältet på den avslutande tremilen och Norge vinner stafetten med hästlängder. Skall Charlotte ha någon guldchans så tror jag på skiathlon.
Däremot tror jag att banorna är för hårda för distansmedaljer till Stina. Guld i sprint, silver i stafett och en medalj (kan bli vad som helst) i teamsprint är ändå en bra utdelning och det tror jag hon får med sig.

Sundby blir VM-kung
På herrsidan är det som sagt tidigare en tunnare bredd i Sverige och en hårdare kamp om topplaceringarna än i damklassen. Det är frågetecken kring både Johan Olsson, Calle Halfvarsson och Oskar Svensson efter sjukdomar. Dom måste fungera på topp.
Hur bra är Marcus Hellner? Han har kommit tillbaka i vinter, men räcker det till VM-medalj? Håller Richardsson eller Burman på en klassisk stafettsträcka?
Som du förstår är det mycket som skall ramla på plats för dom svenska herrarna, men några medaljer blir det. Jag tror på silver i stafetten även här, troligen medalj i teamsprint och 1-2 medaljer i distansloppen.
Kungen blir Martin Johnsrud Sundby. Han är precis som Marit Bjørgen favorit i alla distanstävlingarna, men han får det tuffare att vinna allt. Hur som helst kommer Sundby att ta över tronen som Norges VM-kung från Petter Northug jr. Jag tror han tar 15 km klassisk och skiathlon, dessutom är han svårslagen på femmilen. Trots att han ännu inte vunnit något individuellt VM-guld i karriären.

Längdåkning = en mikrosport
Övriga nationer då?
Det här tunga favoritskapet på Norge och med Sverige som klar utmanare visar bara vilken liten mikrosport längdåkningen är i ett globalt perspektiv. Något som vi bryr oss om här uppe i norr.
I Ryssland är det stort, men givetvis är dom betydligt mindre intresserade när sex av deras bästa åkare stängs av utan någon form for bevis och enbart på indicier. Det hade aldrig kunnat hända i det civila och visar åter att idrotten lever efter sina egna regler och helt utanför samhället annars. Jag har full förståelse för att Legkov, Belov, Petukhov och dom andra är mer än förbannade.
Om Sergey Ustiugov kan rädda Rysslands ära är det en bragd. Justitiemord är vad man gjort med hans lagkamrater. Några andra nationer tar givetvis också medaljer, vilket är helt nödvändigt om längdåkningen skall överleva. Finland får ett antal, jeg hoppas att både Tyskland, Frankrike, Italien, Slovenien, Kanada, USA och andra också kan få medaljer. Det är just vad sporten behöver. Enbart Norge och Sverige är ytterligare en spik i kistan.

Vem utbildar media?
Tyvärr har inledningen av årets VM handlat mest om astma, doping och ett konstruerat krig mellan Norge och Sverige.
Givetvis är astma och doping viktiga frågor och jag var inte imponerade av reaktionerna från FIS-chefen Gianfranco Kasper då han mötte media efter mötet med dom aktiva från olika länder.
Men jag är förvånad över den låga nivån på kollegorna från pressen. Så många experter som aldrig tidigare har haft något med skidor att göra. Som kastar sig ut i en debatt om astma, skidor och kärleksförhållanden utan att ha någon som helst inblick i hur det hela fungerar.
Jag är också förvånad över hur lätt media låter sig lura av till exempel Petter Northug jr och Emil Iversen. Dom gör precis vad dom vill och vissa representanter för media sväljer det rått. Otroligt!
Vad hände med dom gamla, goda skidjournalisterna som verkligen kunde något som skidor och som kunde ställa frågor som hade något med verkligheten att göra?
På bussen till Otepää i helgen satt jag bredvid Micke Book, svensken som är en av två svenska vallare för Norge. Han hade bland annat ansvaret för Therese Johaugs skidor och nu har han också Johannes Høsflot Klæbo. Han hade mycket intressanta teorier om olika skillnader på olika skidor, om hur systemet fungerar i det norska laget jämfört med andra landslag han har jobbat i - som till exempel Sverige, Kanada och Kazakstan.
Det hade varit ett betydligt intressantare reportage än att för hundrade gång höra Emil Iversen skratta över en fråga om han sett något till Stina Nilsson…
PS: Perry Olsson från Söderhamn och Bruksvallarna är ansvarig för Marit Bjørgens skidor.

Och det skall sägas: När vissa idrottsledare uppträder ännu mera amatörmässigt får dessa såkallade journalister eld på lågan och det hela blir till en smörja som jag finner ganska osmaklig.
Tycker det är dags att gå igenom personallistan efter årets säsong - både för en del landslag och en del mediehus. Helt klart behöver man byte ut en del personer.

Låt oss slippa 2001 igen
Kollade på SVT:s inslag om dopingskandalen från Lahtis 2001 igen igår. Det väcker minnen som jag helst skulle varit förutom. Kommer ihåg då skandalen läckte ut och Jari Isometsäs namn offentliggjordes. Jag satt i ett rum längst uppe bakom vårt speakerrum i stadion. Vi var tre personer: Finska skidförbundets ordförande Paavo M Petäjä, den tidigare mästarinnan Marjo Maatikainen och jag. Och jag var den enda som inte grät.

Sedan bodde jag 7 år i Lahtis eller strax utanför. Jag tränade nästan varje dag i dom VM-spår som används idag. Därför känns det oerhört konstigt att inte vara inblandad. Förutom VM i Thunder Bay 1995 har jag varit speaker på alla skid-VM från och med Falun 1993.
Lahtis 2001 var ett bra VM - helt till dopingskandalen. Men det skedde helt på slutet och det var först på måndagen efter VM att man vaknade upp till en framsida på Finlands största tidning med bara ett svart kors över hela. Sedan har hela det finska folket legat i brygga och fått lida av skandalen. Man har varit extremt skeptiska till Norge, som var dom som kritiserade Finland hårdast och kom med dom värsta uttalanden.
Därför önskar många finländare idag att Norge skall misslyckas och att deras åkare åker fast i någon dopingkontroll. Men det kommer inte att hända.
Var det svenska hatet kommer ifrån vet jag dock inte.

Idag säger jag bara:
Heja Stina!