Klassisk längdåkning lever farligt

Nya regler har tagits fram för att bekämpa den allt mer tilltagande tjuvskaten i till exempel långloppen. Nu har åkarna börjat staka sig fram också i ”vanliga” tävlingar, något som med dom nya reglerna ger rum för juryn att diska åkare direkt om dom bryter reglerna.
I fredags diskades segraren Martin Johnsrud Sundby för att ha skatat genom en kurva. TV visade Tord Asle Gjerdalen i samma kurva, han grejade sig då han enligt juryn försökte hålla skidorna i spåret.
Ett subjektivt avgörande där juryn avgör vem som blir godkända och vem som diskas. Ofta att mycket svårt beslut. Kommer man att kunna genomföra samma typ av standard på juryarbetet i till exempel hela världscupen? Eller blir det som med fotbollsdomare - några är bra och några är mindre bra?
I söndagens damsprint var Maiken Caspersen Falla först i mål och jublade för segern. Men också hon diskades. Hon bytte spår och hindrade Ingvild Flugstad Østberg. Samma hände med en fransman i kvartsfinalen, då Ola Vigen Hattestad åkte ur.
Tyvärr hjälper inte dom här diskningarna dom som råkar illa ut.

Subjektiva värderingar
Men problemet - speciellt när åkarna nu stakar hela vägen - är att vi får ytterligare ett moment som kan påverka resultaten. Det blir lite som gångtävlingar i friidrott där du bara väntar på att dom aktiva skall få gult kort eller efter hand tas bort.
Eller som förr i tiden i skidskytte och nordisk kombination. Då fick man räkna ihop resultaten efter tävlingen och du visste aldrig vem som hade vunnit.
Nu får vi nästan vänta på att juryn har godkänt listan innan vi kan vara säkra på vem som vinner en klassisk tävling. (Det skall dock sägas att juryn i Beitostølen var mycket snabba med sina beslut och vissa åkare diskades/deklasserades redan innan dom kom i mål.)

Tid för enbart fristil?
Och för att fortsätta jämförelsen med skidskytte och nordisk kombination: Jag har inte hört någon som klagar över att man i dom idrotterna numera endast åker fristil.
Du har också en annan poäng: Det blir billigare för ungdomar och barn när man inte behöver olik utrustning för två olika åkstilar.
Men å andra sidan: I långloppen har man sett en klar ökning i antalet deltagare där man gått från fristil till klassisk. Det gäller till exempel Marcialonga i Italien.
Här snackar vi dock om eliten och dom som tävlar på toppnivå. Det är långlöparna som har stått för den här utvecklingen med att gå över till ren stakning hela vägen. Nu kommer det mer och mer också i vanliga längdåkning. Vid sprinten i Beitostølen åkte samtliga herrar med enbart stakning i alla heat.
Men vi skidälskare vill inte ha tävlingar där åkare plötsligt blir diskade både här och där. Det kommer det att bli i framtiden med nya regler och enbart stakåkning i klassiska tävlingar.
Kanske är det dags också för längdåkningen att övergå helt och hållet till fristil…