Mobile Version
Desktop Version
NINA LINTZÉN efter segern i damklassen i Red Bull Nordenskiöldsloppet - världens längsta längdtävling över en dag med 220 kilometer. Foto/rights: MARCELA HAVLOVA/sweski.com
NINA LINTZÉN efter segern i damklassen i Red Bull Nordenskiöldsloppet - världens längsta längdtävling över en dag med 220 kilometer. Foto/rights: MARCELA HAVLOVA/sweski.com

Nina Linzéns egna ord om Red Bull Nordenskiöldsloppet:

40.000 stavtag på 220 kilometer

Det har dykt upp många härliga berättelser och bilder från deltagarna i Red Bull Nordenskiöldsloppet i Jokkmokk förra helgen. Här kan du läsa damsegrarinnan Nina Linzéns egen berättelse från hennes blogg om hur det var att åka 220 kilometer till seger i damklassen.
Det är en prestation som kräver både goda förberedelser, en mental tuff period under tävlingen och även tjurighet som extremsportare är mycket bra på.

 

Så här skriver Nina Linzén om årets Red Bull Nordenskiöldsloppet:

Påskaftonen firades på ett sätt som den sannolikt aldrig mer kommer att firas, dvs. med att åka Nordenskiöldsloppet, 220 km, världens längsta skidtävling. Start på sjön Purkijaur utanför Jokkmokk, till Årrenjarka utanför Kvikkjokk med vändning där och sedan tillbaka för målgång på skidstadion i Jokkmokk.

Nordenskiöldsloppet har varit mitt mål med den här säsongen och exakt tre månader innan började jag träna efter en höst som, som sagt, träningsmässigt låg mer eller mindre i dvala. Den 15:e januari var jag tillbaka efter en semester i Karibien och då bestämde jag mig för att göra vad jag kunde för att vara så bra som möjligt till detta lopp. Målet var att försöka vinna även om jag nog hade varit lika nöjd med en annan placering om jag ändå hade gjort ett bra lopp och följt min plan.

Inför Nordenskiöldsloppet åkte jag tre riktigt långa långpass på rullskidor förra året. Riktigt långt klassar jag som 10 mil eller längre. Åkte sen två sådana pass på skidor. Det finns de som tycker jag är konstig som åker sådana här pass. Själv tycker jag det skulle vara ännu mer konstigt att ha som mål att vinna en 220 km lång tävling och inte vara förberedd för det. Man tränar mer än bara fysik när man stakar 14 mil ensam på Ormberget. Man tränar pannben och mental träning och det behövs på ett sånt här lopp.

Vasaloppet var ett av de huvudsakliga delmålen och där var en topp-10 placering en förhoppning så 8:e platsen där var en avbockning på vägen och ett tecken på att det gick åt rätt håll. De andra tävlingarna jag åkt har varit med varierande resultat, uppåtgående form och som man kan tro, några ”bottennapp” eller helt enkelt att jag faktiskt valt att åka tävlingar istället för ett distanspass och därför heller inte gått för fullt. Bättre att vara bäst när det gäller och följa sin plan.

220 km på skidor är ruskigt långt, det är långt att åka bil, så för att lyckas bör man vara väl förberedd och även ha en plan för hur man ska genomföra loppet. Veckan innan kände jag verkligen att jag hade gjort allt jag kunde med mina förutsättningar och jag kände mig redo. Planen för loppet var också klar, även om den så klart alltid behöver vara lite flexibel då man inte vet hur loppet kommer utveckla sig. Förra året kom jag i mål med ganska mycket krafter kvar, kände mig pigg hela vägen och var lite för feg för att åka för fort i början. Den här gången var planen att försöka ligga med långt fram för att sen vara beredd när herrarna börjar åka och hoppa in i en klunga som går i ”rätt” fart. Någon cm nysnö i spåret gjorde att det gick väldigt sakta i början, men en åkare stack iväg, sen var vi tre som inte gjorde någon direkt fartökning men vid 28 km hade vi ändå fått en lucka på 2:30 ner till den stora klungan. Jag inte tänkt ligga i tät totalt i loppet, men det råkade bara bli så och vi körde ändå så pass lugnt att det inte kostade någon energi att ligga där och spåra. Den stora klungan kom givetvis ikapp och när det började gå fortare där efter ca 70 km blev det istället jag och Maria Rydqvist som var första damerna som tillsammans med Thommy Larsson sällskapade i ungefär 3 mil. Vi hade världens medvind på sjön bort till vändpunkten i Årrenjarka, väldigt vackert var det också med fjällen och vyerna runt omkring. Med någon kilometer kvar till vändningen lade jag i högsta växeln, inte någon fartökning utan mer att utnyttja utväxlingen i vinden, fick en lucka till Thommy och Maria. Thommy var dock rätt snabb på att tillsammans med tre andra herrar knappa in avståndet igen i motvinden, så sen hängde jag på dem. Vi splittrades dock också upp igen och det blev solokörning ett tag. Den sköna medvinden till vändpunkten vid 10 mil byttes givetvis till det motsatta i resterande 12 mil tillbaka till Jokkmokk. Det var riktigt rejält kallt, jag har aldrig frusit så mycket på en tävling. Tänkte första att det bara är att köra på och försöka öka farten för att bli varm, såg fram emot uppförsbackarna bara för att bli varm! Men när inte energiintaget varit det bästa och man åkt 15 mil så är det inte så ”bara att öka farten”. Frös så jag hackade tänder och tog på mig en extra vindjacka, varmare skidhandskar med fleecevantar inuti, frös ändå och mådde inte alls speciellt bra. Men då var det ”bara” 7 mil kvar. Hade problem att äta någon fast mat, sen blev även gelerna problem, sen dessutom sportdrycken och till slut var det buljong, lite blåbärssoppa och enstaka små bananbitar som gick ner. Inte allt för mycket energi i det. Vid det laget var farten och pulsen inte alls hög och det låga tempot gjorde att det blev ännu kallare. Vid ungefär 17 mil åkta kom Thommy ikapp igen och sen följdes vi åt resten av loppet. Perfekt med draghjälp och väldigt skönt att kunna dela på dragjobbet i den hårda iskalla motvinden. När vi väl kom tillbaka till starten i Purkijaur så var det i princip kväll igen och vi hade åkt i 12 timmar, det kändes som en hel evighet, men skönt att det då bara var 20 km kvar. Jag hade fått tidrapporter bakåt och visste att jag direkt efter vändningen snabbt drygade ut avståndet till Maria och att jag skulle vinna bara jag fortsatte hålla samma fart in i mål. Är det något jag är bra på så är det just att mala på i samma fart även när jag är trött, så vi malde på. Vid 15 km kvar kom pappa med cola-läsk, den energin kickade in direkt och plötsligt blev jag lite piggare igen. Eller också var det bara för att nedräkningen verkligen på riktigt hade börjat. Backarna som var jobbiga förra året i blidvädret var betydligt lättare att ta sig uppför nu. Kändes som att vi höll riktigt bra fart sista 10 km, men… känslan efter nästan 13 timmars åkning kanske inte motsvarar verkligheten 😉 har sett inspelningen efteråt och där ser det ju ut som att vi åker i slowmotion 😀 verkligen inget tryck kvar i åkningen, benen stappliga, fötterna krampade och tekniken var inte heller på topp 😉 I mål kom vi i alla fall, efter 13 timmar och 1 minut. Jag var fruktansvärt trött, kall och frös så jag skakade, men jag nådde mitt mål och jag vann!

Det här loppet var väldigt mycket tyngre än förra året, inte bara för att det var fyra mil längre. Min goda vän Malin som också åkte loppet beskrev det på bästa tänkbara sätt; det här var verkligen det värsta av det värsta! Jag tror att det som var det värsta verkligen var kylan och vinden, många frös så de skakade och säkert var det en kombination av energibrist och 120 km i motvind och kärv drivsnö, dessutom med 100 km åkta före, det var brutalt. 1600 höjdmeter, ett otroligt tufft lopp. Målet var målet för de allra flesta och jag tycker verkligen att alla som nådde målet var vinnare.

Sammanfattningsvis så blev det för mig ca 40 000 staktag, ca 111 500 hjärtslag och ca 8000 förbrukade kcal.

Hur känner man sig då efter ett sånt här lopp? Så klart är man trött, väldigt trött. Jag är mycket sämre på att sova än på att staka så jag sov ingenting varken natten före eller efter loppet, så det bidrog också till tröttheten så klart. Kroppen känns annars förvånansvärt bra. Igår var jag svullen under ena foten men det har gått över, kvar är bara ett finger som ännu inte återfått känseln. Jag har inte ont någonstans och jag har faktiskt inte ens träningsvärk. Pulsen och intensiteten var aldrig speciellt hög eftersom det gick så pass sakta i början och sen gick det ju inte fortare ändå mot slutet, så jag tror att det är därför som belastningen muskulärt inte blev så hög utan det var mer distansen och tiden som tog ut sin rätt. Jag var tröttare i kroppen efter förra årets lopp, men då var farten högre, snittpulsen högre, föret ett helt annat och loppet drygt tre timmar kortare i tid. Alla sådana här lopp ger nya erfarenheter och jag tar definitivt med mig lärdomar om klädsel, matintag, utrustning, upplägg och annat till nästa år. Det finns alltid förbättringspotential och det är ju bra! Mer kläder och mer mat hade behövts den här gången. Energiintaget är inte helt enkelt då jag inte kan äta allt som bjuds på kontrollerna, men jag hade bra service av hela familjen, av Anna och hennes mamma och av Anna och Christian. Stort tack till er! Johan hade koll på mig loppets sista bit bara för att se till att jag inte skulle kollapsa på vägen, tack för det!

Stort tack också till arrangörerna, funktionärerna, publiken och alla andra runt omkring som hjälpt till och gjort det möjligt att genomföra loppet. Ni har alla gjort ett jättejobb! Tack också till Wolfgang Mehl som fick den utmärkta idén att införa ultradistans även i skidsporten.

En för mig kort men ändå bra tävlingssäsong är till ända, men fortfarande är det mycket snö kvar, kallt väder och utmärkta skidförhållanden så skidåkning lär det bli några veckor till!

Ninas berättelse finns här.

Massor med bilder från tävlingen hittar du här.

Del |
ÖFK vidare i Europa-lig (kopia)

Fotboll fyllde skidstadion

Kring 10.000 människor i publiken.
Visst såg det ut som ett VM i skidskytte eller längdåkning på skidstadion i Östersund under torsdagskvällen.
Men det handlade om fotboll!

 

Les mer
Joachim Lagercrantz

Stina och Ida springer Ramundberget Trail

Visionen är en 55 kilometer lång och rejäl fjällupplevelse kring Bruksvallarna & Ramundberget. På lördag den 22 juli genomförs en demoversion av loppet. Många duktiga konditionsidrottare finns på startlinjen, Stina Nilsson och Ida Ingemarsdotter är två av de mest meriterade.

 

Les mer
SAMUELSSON, Sebastian 007 Kontio (kopia)

Sebastian med kurs mot toppen

Bara 20 år gammal är Sebastian Samuelsson redan ett svenskt OS-hopp i 2018. Och han kan mycket väl bli en rejäl medaljkandidat när VM i skidskytte kommer till Östersund igen i 2019.
Trots all framgångar och priset som ”Årets rookie” i världscupen den senaste säsongen så håller Sollefteå-killen (som numera bor i Östersund) fortfarande junioråldern!

 

Les mer
KLÆBO, Johannes Høsflot Falun17-001 (kopia)

Klæbo drömmer om OS-guld

20-åringen bland Norges hetaste guldhopp:

Bara 20 år gammal är Johannes Høsflot Klæbo plötsligt ett av Norges hetaste guldhopp inför OS i Pyeongchang i 2018.
Trondheimskillen chockade skidvärlden med sin löpande uppförsåkning vid VM i Lahtis och nu vill han ta ytterligare steg.
- OS-guld är målet, medger han för NRK.

 

Les mer
MOHLIN, Elin Storhogna17-001 (kopia)

Elin vann Bäverloppet i Rossön

Sambon Anton Karlsson kunde inte springa hem segern i det 10 km långa Bäverloppet i Rossön när han i helgen debuterade för sin nya klubb Sockertoppen IF, men Elin Mohlin var bäst i damklassen och säkrade segern till familjen.
Flera skidåkare deltog i tävlingen.

 

Les mer
DSC1321-kopia2

Anton Karlsson till Sockertoppen IF

Robin Bryntesson har värvat en toppåkare till sin klubb Sockertoppen IF som kämpar för att hjälpa barn med diabetes.
Det handlar om Anton Karlsson, som numera satsar på långlopp i Lager 157 Ski Team och som har åkte för Åsarna IK.

 

Les mer
Janne Nordin-TEN-photo (kopia)

Jan Nordin har gått bort

Svensk längdåkning har blivit en stor profil fattigare.
Landslagets tidigare presschef Jan Nordin har gått bort efter en tids sjukdom.
Han var en kille som spred humör och glädje i skidlandslaget under flera decennier och Janne var central i skidlandslaget under många år.

 

Les mer
NORTHUG, Petter jr 008 Falun (kopia)

Northug satte rekord i höjden

Petter Northug jr gör allt för att komma tillbaka på toppnivå och vinna medaljer vid OS i Pyeongchang.
Nu har han satt nytt rekord i antal dagar han vistats i höjden och tränat. Själv säger han till VG att det är ett tecken på att man inte har något liv!

 

Les mer
LINDSTEDT och KOWALCZYK (kopia)

Emilia satsar mot långlopps-toppen

Emilia Lindstedt har dom senaste åren kommit allt närmare toppen i långloppscupen Visma Ski Classics. Nu satsar hon på att ta ytterligare ett steg inför den kommande säsongen.
– Jag ska kommande säsong försvara min pallplats i Tjejvasan, men även vara bland de tre första tjejerna i Vasaloppet. Även i Visma Ski Classics vill jag vara bland de tre första när säsongen är slut, säger hon i en intervju på Falun-Borlänge SK:s hemsida.

 

Les mer
IMPOLA, Bob Jokkmokk17-1 (kopia)

Bob Impola flyttar ”hem”

Bob Impola byter klubb och flyttar ”hem” till Örebro och Karlslunds IF inför den kommande säsongen. Den senaste säsongen har Bob satsat mest på långlopp där han tävlar för Team Serneke, men han blir hur som helst en fin förstärkning för Närke-klubben.

 

Les mer
OLA i Fjella (kopia)

OS-mästaren kör sitt eget lopp

Vräktes från landslaget, 35-åringen satsar vidare:

För första gången på 12 år är OS-mästaren i sprint Ola Vigen Hattestad utanför det norska längdlandslaget.
Då kör 35-åringen sitt eget upplägg - med bas i Slovenien och ett eget träningsprogram som han baserar på rutinen från mer än tio år i världstoppen.

 

Les mer
Nina Linzen seger Jokkmokk17-1 (kopia)

Träningsläger för att greja 220 km

Red Bull Nordenskiöldsloppet:

Nu startar det första träningslägret som är skräddarsytt för den som vill
åka skidor riktigt långt. Naturligtvis är det världens längsta och
tuffaste skidlopp, Red Bull Nordenskiöldsloppet som står bakom satsningen.

 

Les mer
TSCHARNKE, Tim finish 001 Falun17 (kopia)

Tim Tscharnke lägger av

Den tyske landslagsåkaren Tim Tscharnke har meddelat att han lägger av. Därmed försvinner en av dom åkarna som Tyskland normalt skulle haft i sitt OS-lag i Pyeongchang.
Tscharnke uppgav i mars att han ville fortsätta ett år till, men nu har han meddelat på sin Facebook-sida att han avslutar karriären redan nu.

 

Les mer
JACOBSSON, Hugo 034 IVB17 (kopia)

Hugo tvåa i världscupens sprint

I vanlig ordning kom dom svenska åkarna på efterkälken när världscupen på rullskidor i Kroatien avslutades Med ett undantag:
Falun-Borlänges duktige junior Hugo Jacobsson var ensam svensk på pallen då han åkte in som tvåa  i herrarnas juniorklass.

 

Les mer
H21 backrace CRO 2017 (kopia)

Sverige tog allt i backracet

Världscupen på rullskidor i Kroatien:

Sverige var helt överlägsna i lördagens 7 km backrace i världscupen på rullskidor i Kroatien. Alla fyra klasserna såg svenska segrare och trots att dom flesta av världens stora skidnationer inte satsar på rullskidor så var det ett styrkebesked av dom blågula.
Segrade gjorde Robin Norum, IFK Umeå, Sandra Olsson, Malungs IF, Hugo Jacobsson, Falun-Borlänge SK och Kristina Axelsson, Sya SK.

 

Les mer
Ida i Ostlöpet 2017 (kopia)

Skidåkarna dominerade i Ostlöpet

Segrar till Ida Ingemarsdotter och Håkan Emilsson:

Ida Ingemarsdotter har vunnit både OS- och VM-guld, men till meritlistan kan hon nu också lägga en seger i det 16 km långa Ostlöpet mellan byarna Skärvången och Åkersjön i Jämtland under fredagen.
Skidåkarna dominerade tävlingen och bland herrarna slog Offerdals Håkan Emilsson flera landslagsåkare med Björn Sandström och Daniel Richardsson närmast.

 

Les mer
robin-norum (kopia)

7-mila med ny rullskidtävling

Anrika långloppet 7-mila i Västerbotten får en nyhet i år. Den 2:a september föds nämligen 7-mila rullen i Åmsele, ett rullskidslopp med bland annat IFK Umeås världsstjärna på rullskidor Robin Norum på startlinjen.
Nu hoppas arrangören att Robins deltagande skall lyfta intresset för den nya rullskidtävlingen.

 

Les mer
WESTBERG, Karl-Johan 007 Ulric17 (kopia)

Nya SM-guld till Linn och Karl-Johan

Det blev dubbla SM-guld på rullskidor till Linn Sömskar och Karl-Johan Westberg när sprinten kördes i Borås under onsdagen.
I damklassen blev det samma tre på pallen, medan IK Jarls Emil Johansson var den som pressade hemmaåkaren Westberg hårdast i herrfinalen.

 

Les mer
AUKLAND, Anders Kanal17-1 (kopia)

Anders Aukland lägger ut all sin träning

Snart 45 år gammal är Anders Aukland ett unikum som fortfarande hänger med i den internationella toppen i långloppen. Nu har han tröttnat på att all träning skall vara så hemlig och från och med den 1:a juli kan man nu se alla Anders’ träningsdagböcker på hans nya blogg.
Och här finns mycket intressant träning för alla som håller på med idrott. Det handlar om erfarenhet byggt över 30 år inom idrotten.

 

Les mer
JOHAUG i täten Lenzer (kopia)

Johaug tackade nej till 1 miljon

Therese Johaug är het - även om hon är avstängd. Den norska stjärnan tackade enligt VG nej till ett erbjudande om 1 miljon kronor för ett avtal med ett internationellt spelbolag under tiden som hon är avstängd.
Hennes manager Jørn Ernst bekräftar historien för VG.

 

Les mer